Julmarknad i Filmstaden

Idag har det varit julmarknad på Filmstaden i Råsunda. Jag var där i egenskap av volontärarbetare för stiftelsen Filmstadens Kultur. Det var lika trevligt som alla gånger jag jobbat för dem tidigare. Det är alltid så härlig stämning på området som en gång sett våra största filmstjärnor, och särskilt en dag som denna, som var helt perfekt för julmarknad. Det var absolut svinkallt, särskilt att stå still bakom ett infobord i fyra timmar. Men det ska vara kallt på en julmarknad, annars är det inte rätt.

Och så spelar det ju såklart en ganska stor roll att man är med likasinnade.

Idag, liksom vid Filmstadens dag i augusti, hade jag Ekmansällskapet och Thor Modéen-sällskapet vid borden bredvid mig. Där kan man snacka om entusiaster! Själv är jag en sådan där person som vet litegrann om lite allt möjligt, men jag beundrar de som verkligen kan snöa in på ämnen eller personer. Särskilt när det gäller ett ämne som jag tycker är så viktigt – det måste finnas entusiaster för att svensk filmhistoria ska leva vidare!

Jag har knappt hört talas om några av titlarna som låg på Thor Modéen-sällskapets bord. Det fascinerar mig, det finns alltså en helt outforskad värld av svensk film som jag fortfarande har att upptäcka. Sedan att just den världen kanske inte ses som högkultur, är väl en annan fråga… Liksom huruvida jag verkligen vill bekanta mig med de filmerna… Men i princip är jag totalt för allt arbete som främjar gammal film! Och jag behöver ju inte gilla filmerna för att tycka att de är viktiga, det har aldrig vart något krav.

Min främsta uppgift under marknaden var att informera om vad som pågick under dagen (julgransklädnad, luciatåg, guidad visning och dylikt) och vart på området som detta pågick. Men däremellan hann jag handla ett par julklappar. Till mig själv.

Flicka och hyacinter hamnade på åttonde plats i FLM:s omröstning om tidernas bästa svenska filmer (nr 17/18, september 2012). Då den är regisserad av Hasse Ekman, fanns den givetvis på Ekmansällskapets bord. Jag är pinsamt okunnig när det kommer till Hasse Ekmans verk, jag är bättre insatt i hans fars arbete, så jag såg detta som ett ypperligt tillfälle att bredda mitt kunnande med åtminstone denna hans mest kända film. Jag lär återkomma när jag har sett den.

I övrigt var det kanske inte jättemycket filmrelaterat som pågick. Loppis, lotterier, popcorn och sockervadd, delikatessbord och fika. Men huvudsaken är att folk blir medvetna om att stiftelsen finns, och att området fortfarande lever. Och så är det alltid mysigt med julmarknad.

Filmgala Norr

På lördag arbetar jag för stiftelsen Filmstadens Kultur igen. Då arrangerar de Filmgala Norr i Filmstaden Råsunda. Det är en filmfestival som anordnas av Stockholms norrortskommuner (Solna, Sundbyberg, Sollentuna, Norrtälje, Upplands-Bro, Vallentuna, Danderyd, Järfälla och Österåker) i samarbete med bland annat SF och stiftelsen Filmstadens Kultur. Det är fjärde året som den hålls, och i år hålls den alltså i Solna.

Festivalen visar kortfilmer gjorda av unga boende i de deltagande kommunerna. Det finns tre kategorier, samt en öppen klass. De tre kategorierna delas upp mellan 0-12-åringar, 13-16-åringar och 17-20-åringar. Filmerna ska vara max tio minuter långa.

Jag tvivlar dock på att jag kommer att få möjlighet att se någon av filmerna. Jag ska jobba som värd utanför salongerna, samt hjälpa till med att ställa området i ordning. Fast det gör kanske inte så mycket – hade de inte hört av sig och frågat om jag kunde hjälpa till, tvivlar jag på att jag skulle ha gått. Mest därför att jag nog inte hade vetat om att festivalen pågick. Så, se det här som mitt sätt att tala om att festivalen finns, och att den är årligt återkommande.

Visst erkänner jag att jag gör PR för festivalen här. Men jag är ju lagom jävig i frågan. Jag tycker att stiftelsen Filmstadens Kultur gör ett ovärderligt jobb, eftersom Filmstaden Råsunda är en så oerhört viktig del av svensk filmhistoria. Jag kan inte vara annat än stolt att få hjälpa till när stiftelsen arrangerar sådana här evenemang.

Så, varför inte titta förbi på lördag? Vem vet, kanske att Sveriges nästa stora filmregissör föds just där och då?

För mer information: www.filmgalanorr.se

Filmstadens Dag - 26/8 2012

Min mor bor ett stenkast från Filmstaden i Råsunda. Några dagar efter att jag flyttat tillbaka till Stockholm vandrade vi omkring i hennes område, och såg en annons för Filmstadens Dag, som skulle hållas några veckor senare. Detta är en årligen återkommande dag, som ordnas av stiftelsen Filmstadens Kultur, ämnad att dra uppmärksamhet till områdets historia samt givetvis locka nya medlemmar till stiftelsen, som arbetar för att ta till vara på området, både historiskt, för nutiden och för framtiden. Det är en dag fylld av uppträdanden, guidade turer, information och tivoliskoj.

På annonsen stod att de sökte volontärer till Filmstadens Dag, så jag skickade iväg ett email och anmälde mig. Jag fick svaret att de redan hade tillsatt de flesta platserna, men, eftersom det, som de skrev, ”vore synd att sätta en filmvetare vid chokladhjulet”, kunde jag få stå vid deras informationsbord och informera om stiftelsen (jag hade givetvis nämnt att jag har en MA i filmvetenskap, bara sådär för lite extra cred…). Det blev en blöt historia, med regnskurar i jämna mellanrum, av kalibern man sällan ser i detta land. Trots det var antalet besökare högt, betydligt högre än vad jag hade förväntat, och det blev en hektisk dag, fylld av filmsnack .

Även om vi inte lyckades värva så många medlemmar som var planerat (jag är inte ens medlem själv ännu – jag väntar tills 2013 års medlemskap träder i kraft), så kändes det som en väldigt lyckad dag, inte minst i det att alla människor jag mötte var så sjukt trevliga! För att inte nämna kunniga! Jag har nog aldrig haft så bra filmsamtal med någon som jag hade med ett flertal personer den dagen. Det var folk som verkligen visste saker om svensk filmhistoria. Man kunde slänga sig med namn som Mauritz Stiller, Gösta Ekman, och Gustaf Molander utan att mötas av halvt frågande blickar och prata om filmer som de flesta svenskar nog aldrig ens hört talas om. Extra roligt var det för mig med min kärlek till Ingrid Bergmans svenska filmer.

Jag stod vid informationsbordet tillsammans med en tjej som arbetat i olika funktioner på området, bland annat i Portvaktstugan, där stiftelsens café ligger. Hon berättade hur hon satt ihop en utställning, som numera är permanent, om området och dess historia, och till det fått tillåtelse att gå igenom lokalerna på jakt efter intressanta föremål och information. Hon hade då bland annat funnit handskrivna brev och privata fotografier från ingen annan än just Ingrid Bergman. Vad jag inte skulle göra för att få ta en titt på dessa dokument! Tyvärr finns detta material inte tillgängligt för allmänheten, berättade hon, och beskrev det som föremål som mer eller mindre glömts bort i byggnadernas skrymslen och vrår.

Det får en att undra, hur mycket filmhistoria som försvunnit på så sätt genom tiderna, och hur mycket som finns att återupptäcka.

Hur som helst vill jag bara slå ett slag för området som är Filmstaden, samt de aktiviteter som fortfarande ordnas där. Det är en så pass viktig plats i vår filmhistoria, och det känns verkligen när man går omkring på området att det är något speciellt som hänt där. Jag upplever att det är ett speciellt slags tystnad som ofta råder där, som utav respekt för de storheter som en gång sprungit på marken och ett hedrande av all filmhistoria som skapats just där. Det är verkligen, som stiftelsen Filmstadens Kultur själva uttrycker det, ”klassisk mark”.